Om Lustfylld virkning

Lustfylld virkning handlar om att göra för att göra, och att njuta av processen. För att det är roligt – och ibland lite motsträvigt.

Ibland kan det vara att låta lusten och slumpen styra, där det ena får ge det andra och resultatet inte är det viktiga.

Ibland finns en tydligare riktning. En tanke om något du vill uppnå –och att lösa det som uppstår på vägen. Att sedan komma vidare och märka att du kan mer än du först trodde.

Kravlösheten handlar inte om att allt ska vara utan riktning, Utan om att ge dig själv utrymme –oavsett om du följer en impuls, eller en mer strukturerad idé som du vill utforska.

Ibland uppstår det något du tycker om. Ibland inte.

Kanske hittar det sin plats först senare. I ett annat sammanhang, tillsammans med något annat.

Friformsvirkningens rötter

Mycket av min filosofi kring lustfylld virkning bottnar i rörelsen freeform crochet som växte fram under 1960- och 70-talen.

Textilskapare började släppa taget om mönster och regler och istället följa handen, garnet och sin egen nyfikenhet.
Det var en tid då många konstnärer sökte nya uttryck, och virkningen plötsligt fick lov att vara både lekfull, vild och djupt personlig.

I Storbritannien var bland andra Sylvia Cosh och James Walters viktiga röster.
I början av 80-talet gav Lis Paludan ut boken Fri virkning som lyfter fritt skapande i virkningen och där fantasin får ta plats.

Det är också där mycket av mitt eget arbete tar sin början.

Vad är ett formfragment (scrumble)?

Inom friformsvirkning bygger man ofta upp arbetet av små, självständiga delar. På engelska kallas de scrumbles, men jag tycker om att kalla dem formfragment – små textila öar där färg, struktur och rytm får ta sin egen väg.
Ett formfragment är helt enkelt en liten bit virkning som inte följer något bestämt mönster. Du börjar någonstans, låter garnet leda dig vidare och avslutar när formen känns färdig för stunden. Varje fragment blir unikt: ibland organiskt och mjukt, ibland kantigt, tätt eller luftigt. Det viktiga är att det får växa fram i sin egen takt.

När man sätter ihop flera formfragment kan de tillsammans bilda större helheter – allt från väskor och sjalar till väggobjekt och skulpturala textila landskap. Fragmenten kan fogas samman tätt, eller få mötas mer varsamt, med små broar och övergångar som binder dem till varandra.
Formfragment kan också användas som små accenter i annars traditionella plagg. En kofta, mössa eller halsduk kan få nytt liv med några friformade partier som bryter av, förstärker eller mjukt smyger in en personlig detalj. Det är ett sätt att låta det lustfyllda och fria samsas med det vardagliga och användbara.
- I grunden handlar formfragment om att ge sig själv tillåtelse att börja utan att veta exakt vart det leder.